Farmall Regular
1930 IH:s monter vid Stockholmsutställningen 1930
Bild: Statens Maskinprovningars arkiv
I traktorns barndom, tidigt 1900-tal, var traktorerna konstruerade som rena dragare avsedda för bogserade redskap som plog, harv och skördemaskiner men även som stationär kraftkälla via remskivan. För att klara skötsel av radodlade grödor som till exempel majsodling var de amerikanska farmarna beroende av hästar och betydande manuellt arbete för kultivering och sådd av dessa grödor. Efterhand utvecklades mindre och mer lättmanövrerade traktorer men de var fortfarande inte användbara för så kallade Row crop work, arbete i radodlade grödor.
Utvecklingsarbete
Under åren 1915 till 1919 experimenterade International Harvester med motoriserade kultivatorer avsedda för radodlade grödor. Dessa hade en tricycle design med två hjul fram och ett hjul bak som var både drivhjul och styrhjul. Mellan fram och bakhjul var en hacka monterad. Funktionen blev inte den önskade och projektet lades i malpåse 1919.
Harvesters ingenjörer fortsatte dock sitt utvecklingsarbete för att finna en lösning på marknadens behov av en traktor av ”general-purpose” typ, vilken skulle kunna utföra alla på gården förekommande fältarbeten. Deras arbete ledde fram till en maskin med två drivhjul bak och ett styrhjul fram. En längsmonterad motor och en ram för montering av redskap under traktorn, dessutom kunde traktorn utrustas med det revolutionerande kraftuttaget för att överföra traktorns motorkraft till efterkopplade redskap. En traktor som kunde Farm-it all.
Bland dessa ingenjörer som ledde utvecklingsarbetet är det ett namn som särskilt har kommit att förknippas med utvecklingen av Farmalltraktorn och det är Bert R Benjamin som anställdes 1893 som nyutexaminerad ingenjör, på McCormick Harvesting Machine Company. Benjamin arbetade men företagets redskapsutveckling. Med stort engagemang och kunskap om farmarnas brukningsmetoder, kom han att bli en drivande kraft i företagets utveckling av en traktor som klarade att vara dragare för både bogserade redskap och för arbete i radodlingar med växande gröda.
Farmall traktorn tar form
I mitten av 1922 hade man kommit så långt att en nedskalad variant av Farmalldesign var redo att gå vidare för test. Inom ett år byggdes 26 traktorer, varav 13 användes för utvecklingstester och 13 traktorer levererades ut till återförsäljare i USA för demonstrationer och feed back. Den nya ”tricycle”-traktorn väckte stort intresse även om många farmare tyckte att den såg lustig ut och inte som en vanlig traktor. Sent under 1923 tillverkades 200 traktorer för leverans under det följande året. De första levererades i februari 1924.
Inom IHC befarade man att den nya Farmalltraktorn skulle ta för stort fokus från försäljningen av 10-20-traktorn. Samtidigt pågick ett priskrig på den Amerikanska marknaden där Ford, som var marknadsledare, dumpade priset på sin Fordsontraktor. Det var omöjligt för IHC att konkurera med priset och om försäljningen av 10-20-traktorn skulle drabbas ansåg man att det var bättre att det var på grund av deras egen Farmalltraktor, än att bli utkonkurrerad av andra aktörer på traktormarknaden.
Hank-Farmall prototyp som lades i malpåse 1919
Under de första åren tillverkade Farmalltraktorn i begränsade upplagor dels för IHC ville känna sig för i marknaden, dels pågick utveckling av traktorn i dialog med farmare i stater med radodlade grödor. Från och med sommaren 1925 pågick produktionen kontinuerligt och fram till 1932 tillverkades mer än 134 000 Farmall Regular.
Farmall Regular var den första massproducerade Row crop-traktorn som kom att bli stilbildare på USA-marknaden och påverka traktorernas utformning under en stor del av 1900-talet.
Kraftkälla var en 4 cylindrig fotogenmotor på 3,6 l som arbetade med 1 200 varv/min.
Effekten på remskivan var 20 hp vilket ansågs räcka för att dra en 2-skärig plog.
Fördelar som gjorde Farmall till en succé
Vid hackning i radodlade grödor kunde redskapet via ”Farmall gang shifting” följa traktorns framhjul och därmed underlätta för föraren att hålla hackan mellan raderna.
Sammanställda framhjul i kombination med de ”automatiska” styrbromsarna gav liten vändradie.
Bakaxeln av portaltyp med frigångshöjd som gjorde det möjligt att montera redaskap under och framför traktorn.
Via kraftuttaget (pto) kunde redskap som bindare med flera drivas oberoende av traktorns hastighet. Farmall traktorns kapacitet som dragare för bogserade redskap liksom att vara stationär kraftkälla via remskivan visade sig att bli en stor tillgång för farmarna.
Farmall Regular i radodlingsarbete
Fler modeller efterfrågades
Farmarna efterfrågade såväl starkare traktorer som en liten Farmall. Den första av IH C:s Improved power -program som introducerades 1931 var den starkare Farmall F-30. Året efter ersattes Regular av en uppgraderad version som fick benämningen F-20 och strax efter var den lilla F-12 klar för marknaden.
Den svenska marknaden
I Sverige som i flera andra länder i Europa var behovet av en Row Crop- traktor inte särskilt stort. Det finns ingen säker källa på försäljning av Farmall Regular i Sverige. Traktorn visades i International Harvesters monter vid Stockholmsmässan 1930 och väckte stort intresse. Förmodligen såldes några under de sista åren på 20-talet. Under 30-talet såldes dock en hel del ur F-serien, bevarade exemplar av dessa traktorer kan beskådas bland våra samlare. Flertalet såldes förmodligen i Skåne som låg långt fram i mekaniseringen och där man hade betydande arealer med radodling. Efter 2:a världskriget blev efterföljarna A-, H - och M -modellerna vanliga och uppskattade som driftssäkra och goda dragare på Svenska gårdar.