Historik

International Harvester i Sverige 1905 – 1969  Av Alf Agdler

Sedan McCormick Harvesting Co. och Deering Harvester Co. gått samman 1902 och bildat International Harvester Co.  (IHC) började den nya koncernen undersöka möjligheterna att upprätta egna sammansättningsfabriker runtom i världen. Ledningen insåg att det inte bara skulle bidra till att minska  kostnaderna utan att företaget på det sättet också skulle kunna anpassa produkterna bättre efter de lokala behoven. Den första fabriken utanför USA byggdes i  Norrköping så tidigt som 1905.

Entrén till fabriken i Norrköping en vinterdag 1908
Entrén till fabriken i Norrköping en vinterdag 1908

Redan vid förra sekelskiftet var de amerikanska tillverkarna av jordbruksmaskiner väl representerade i Europa genom egna agenter. I Skandinavien hade både McCormick och Deering en god marknad, och 1899 utkom en utförlig katalog på svenska men tryckt i USA.

Sverige var ett idealiskt centrum för vidare expansion i Europa. Landet låg nära Ryssland med dess enorma marknad, och i likhet med andra amerikanska tillverkare hade McCormick och Deering små kontor på plats i St.  Petersburg. Därtill kom den svenska marknaden liksom        Tyskland och Balkanländerna.

Vid den här tiden skeppades jordbruksmaskinerna från USA till olika hamnar på den europeiska kontinenten. Ofta rörde det sig om små sändningar som fördelades  på de olika agenterna. Det var ett lika ineffektivt som dyrt system, och därför blev ett av det nya        huvudkontorets uppgifter att hitta lämpliga lokaliteter  där IHC kunde sätta samman, lagra och distribuera sina produkter till länderna runt östersjön.och tog till viss del också över de många duktiga arbetare som blivit friställda. Norrköping var ett gott val även ur kommunikationssynpunkt: hamnen tillät djupgående fartyg  och stambanan strök bokstavligen förbi fabriksområdet.

Halvorsen satt kvar som chef för fabriken fram till 1909, då han efterträddes av norrmannen Harald Flæter, som arbetat som ingenjör vid Milwaukee Harvester Co. i Wisconsin, USA, och sedan 1903 varit IHC:s representant i Sverige. Flæter hade ansvaret för ombyggnaden av Vulcans lokaler. Han stannade kvar som vd i företaget ända fram till sin död 1946.

Huvudkontoret, försäljningsavdelningen och serviceverkstaden
Huvudkontoret, försäljningsavdelningen och serviceverkstaden

AB International Harvester styrdes direkt från huvudkontoret i Chicago, men det tycks som om den svenska ledningen haft fria händer i de flesta avseenden – något som utan tvivel bidrog till företagets framgångar på den skandinaviska marknaden. Man kan nog också påstå att om IHC i Norrköping inte hade varit så framgångsrikt så skulle amerikanerna kanske ha  tvekat innan de utvidgade verksamheten till andra europeiska länder som England, Tyskland och Frankrike.

På relativt kort tid blev International Harvester en viktig leverantör till  jordbrukare i hela Skandinavien. Till en början tillverkade företaget inga egna produkter. I stället fungerade anläggningen i Norrköping som en  sammansättningsfabrik för USA-tillverkade maskiner som  sedan skickades ut till återförsäljarna på den  europeiska kontinenten. år 1906 skeppades den första McCormick självbindaren, och 1908 följdes den av hästdragna räfsor och självbindare modell Deering. I slutet av 1908 hade fabriken satt samman 18 000 enheter och 1914 över 40.000 enheter. Till en början uppgick arbetsstyrkan till 100 personer – år 1914 var antalet anställda över 4.

Under första världskriget upphörde produktionen mer eller mindre helt. Sverige var neutralt, inga eller få leveranser från USA nådde fram, viktiga marknader som Tyskland och Frankrike låg i krig med varandra. Men kort efter krigsslutet startade åter exporten av självbindare och andra jordbruksmaskiner ”Made in Norrköping, Sweden”. Nu fanns där också ett forskningscenter som utvecklade specialmaskiner för olika europeiska marknader.
En motsvarande situation rådde under andra världskriget. Till viss del var det IHC i Norrköping med sitt kunnande och sitt reservdelslager som bidrog till att hålla jordbruksproduktionen i Sverige uppe under de svåra krigsåren, då landet åter var mer eller mindre isolerat från omvärlden.
Efter krigsslutet accelererade utvecklingen ännu snabbare. Behovet av nya fordon och maskiner var enormt – inte minst gällde det bilar och lastbilar. För att möta efterfrågan på lastbilar byggde IHC en modern sammansättningsfabrik i Malmö, invigd redan 1946. Där monterades större delen av de lastvagnar som snart började rulla på våra vägar.

Utställning, kontor och lagerlokaler hos International Harvester i Malmö  någon gång på 1950-talet.
Utställning, kontor och lagerlokaler hos International Harvester i Malmö någon gång på 1950-talet.

Under sena 50-talet hade International Harvester sin storhetsperiod i Sverige med ett enormt program. Huvudkatalogen från 1959 tar upp mer än 35 olika typer av jordbruksredskap som utvecklats och nu tillverkades i Norrköping. Många av dessa exporterades över hela världen, också till USA och till Australien och Nya Zeeland. Antalet anställda uppgick vid den här tiden till över 1 800 personer.
Det enda fabriken i Norrköping inte tillverkade var egentligen traktorer. Dessa importerades i huvudsak från England och Tyskland. Aktuella modeller 1959 var McCormick D-440 Agriomatic och B-250 WTD, Farmall D-430 Agriomatic och B-450, alla med dieselmotorer, samt bensinaren McCormick FU-235.
Men konkurrensen hårdnade, inte minst på traktorsidan där helsvenska företag som Bolinder-Munktell och Volvo tog allt större marknadsandelar. International Harvester halkade efter i utvecklingen, framför allt på dieselsidan, och år 1969 stängde fabriken i Norrköping. Fabriken i Malmö kämpade på ytterligare några år, men IH tappade även som lastbilsmärke.

En del av fabriksområdet som det ser ut idag. Flera av de gamla  byggnaderna är bevarade och används fortfarande. Observera hur byggnaden i förgrunden anpassats till järnvägskurvan.
En del av fabriksområdet som det ser ut idag. Flera av de gamla byggnaderna är bevarade och används fortfarande.
Observera hur byggnaden i förgrunden anpassats till järnvägskurvan.

Idag äger och använder ett företag som heter NOSS det gamla fabriksområdet i Norrköping. Många av de gamla tegelbyggnaderna är bevarade och renoverade, men all dokumentation från storhetstiden gick förlorad då verksamheten upphörde. Ingen har heller hittills gett sig på att skriva International Harvesters historia i Sverige, trots att företaget otvivelaktigt spelade en viktig roll i utvecklingen av det moderna svenska jordbruket.