Medlemsbilder

KORT IH-HISTORIK
BRA ATT VETA OM SCOUT II

Scout II årsmodell 1974-75. Grillen har stående
ribbor. Stötfångaren
är inte original.

T.v. en Scout II från 1976 (tredelad grill med
horisontella ribbor).
Bilen har skärmbreddare och ett
specialsytt kapell. T.h. en
Scout II Traveler med
plastgrill typ SSII.

Så här såg de flesta Scout II ut i originalskick - med
undantag för
backspeglarna. Grillen ser likadan ut på
årsmodellerna
1977-79.

En SSII med dörrinsatser av plast och
skärmbreddare. Kapellet
är specialsytt efter modell
Suntanner.

1980 infördes rektangulära strålkastare och grillen
fick det här utseendet.
Den fanns i silver och svart.
De olika årsmodellerna
Första årsmodellen av Scout II presenterades för fackpressen våren 1971. Varken den eller de närmast följande årsmodellerna exporterades i större antal till Europa.
AmCani AB i Malmö började importera Scout II 1973-74. åren 1976-1978 såldes i runt tal ca 800 Scout av olika modeller. 1978 övertog Lantmännen försäljningen av samtliga IH-produkter inklusive Scout II. Sista importerade årsmodellen är 1980.
Scout II med 100 tum hjulbas har avtagbart plåttak och kallas därför officiellt Traveltop. Det avtagbara taket behölls under hela produktionstiden.
1976 presenterades en förlängd version med 118 tum hjulbas. Den finns dels som stationsvagn med tak av glasfiber (som inte är avsett att tas av) och dels som pickup med hytt av glasfiber och bakre plåtvägg. Stationsvagnen heter officiellt Scout II Traveler och pickupmodellen Scout II Terra. Samtliga tre modeller tillverkades fram till 1980.
1977 kom en specialmodell av Scout II på 100 tum hjulbas, kallad Scout SSII ("Super Scout"). Den såldes i grundutförande i USA utan vare sig dörrar eller tak och med enbart förarstol. Som tillbehör fanns förutom passagerarstol dörrinsatser av plast, dörrar av duk, kapell ("Soft Top" på amerikanska) och fällbart baksäte. Modellen importerades inte till Sverige.
Samma år kom också en version av pickupen Terra med tvådelat kapell - en del som skydd för förare och passagerare och en del som skydd över flaket. För installationen av kapellen svarade återförsäljarna. Modellen kallas Suntanner. Inte heller denna modell importerades till Sverige - dock finns det ett exemplar i landet, på 100 tum hjulbas.
Täta byten av grill
Samtliga årsmodeller av korta och långa Scout II ser i stort likadana ut. Vad som skiljer är i huvudsak grillens utseende. Bilderna ger exempel på några vanliga "årgångar". Det kan tilläggas att den speciella svarta grillen till SSII fanns som tillbehör efter 1977 och att åtskilliga "standard"-modeller fick en sådan eftermonterad.
Vad betyder VIN-numren?
VIN står för Vehicle Identification Number och finns instansat på en plåt som sitter fastnitad på höger dörrstolpe. VIN-koden består av 13 tecken . IH använde ett system fram till 1973 och ett annat efter 1973. 1971-72 finns inte årsmodellen angiven i numret. Motorkoden ingår inte heller i numren utan anges på en plåtbricka på själva motorn.
De första 10 prototyperna till Scout II byggdes i januari 1971 och nummerserien börjar med G425128. Den första provserien på 25 bilar börjar med nummer G442553. Den 19 april 1971 startade serietillverkningen i full skala från och med nummer G447268. I samtliga fall står bokstaven G för fabriken i Fort Wayne, Indiana (se nedan).
Exempel på VIN-nummer: H 0 1 0 2 H G D 3 5 5 2 7
Första bokstaven anger vilket år modellserien började tillverkas enligt följande: C = 1973, D = 1974, E = 1975, F = 1976, G = 1977, H = 1978, J = 1979 och K = 1980.
Följande tre siffror (010 i exemplet) anger modellserie och karosstyp.
Femte siffran (2)
Sjätte tecknet
(bokstaven H i exemplet) ger samma information som
första bokstaven, alltså tillverkningsåret. Sjunde tecknet (G)
anger vid vilken fabrik fordonet tillverkats - alla Scout
II har här ett G som står för Fort Wayne, Indiana. Fram till 1973
angav de sista sju tecknen namnet på fabriken plus
första serienummer. Efter 1973 står den åttonde
bokstaven (D i exemplet) för monteringsbandet, medan de
fem slutsiffrorna är serienumret för det aktuella
bandet (varje nytt produktionsår börjar med 10001).
Fabriken i Fort Wayne hade tre band: A, B och D (band C
slogs efter en tid samman med A och B). Alla Scout II
byggdes på band D. Numret ovan
betyder alltså att bilen är tillverkad 1978, att den
är en Scout II med kort hjulbas och Traveltop, och att
den har bensinmotor. Serien började tillverkas 1978 i
Fort Wayne på monteringsband D och bilen är nummer
25,526 som lämnat bandet det året. Aktuella
VIN-nummer för Scout II Line Setting
Ticket Varje Scout
levererades med en Line Setting Ticket på vilken all
utrustning specificeras. En sådan är förstås
ovärderlig vid en renovering till originalskick. Det
går att beställa en kopia av originaldokumentet från
IH-delar (0431-45 26 50). Ange VIN-nummer enligt ovan
eller registreringsnummer. Grundkonstruktion I motsats till
konkurrenter som Ford Bronco, Chevrolet Blazer och Jeep
Cherokee är Scout II till största delen tillverkad av
"riktiga" lastbilskomponenter. International
Harvester hade ju ingen tillverkning av personbilar utan
plockade i stället ihop delar ur sitt lätta
lastbilsprogram - eller köpte in dem utifrån. Det
betyder att komponenterna i en Scout II som regel är
betydligt kraftigare dimensionerade än i fyrhjulsdrivna
fordon av andra fabrikat, men också att de kan vara
svårare att få tag i som reservdelar och/eller att de
är betydligt dyrare att ersätta. Den helsvetsade
karossbaljan är monterad på en lådram av stegtyp.
Antalet karossfästen är åtta. De fyra mittfästena
(framför respektive bakom dörrarna) har en komplicerad
form som gör dem känsliga för rostangrepp. Samtliga
fästen har gummimellanlägg som isolerar mot vibrationer
och ljud. Fram till och med
1973 års modell använde IH framaxlar av typ Dana 30 och
bakaxlar typ Dana 44, båda med 11 tum trumbromsar.
Därefter övergick fabriken till Dana 44-axlar med 11,75
tum skivbromsar fram. Trumbromsarna bak bibehölls.
Axlarna är upphängda i bladfjädrar både fram och bak. Scout II finns med
manuell tre- eller fyrväxlad låda av fabrikat
Borg-Warner (betecknad T-332 resp. T-427/428). Den
fyrväxlade modellen förekommer i två utföranden,
kallade "Wide Ratio" resp. "Close
Ratio" ("långa" resp. "korta"
växellägen). Vanligast på exportmodellerna är dock en
trestegs automatlåda typ Chrysler TorqueFlite A-727
(IH:s beteckning T-407). Dock har lådans hus en speciell
"IH-gjutning" och standard Chrysler-hus passar
inte! De flesta Scout II
har fyrhjulsdrift. Den mekaniska fördelningslådan typ
Dana 20 (IH:s beteckning TC-145) användes fram till l980
års modell då den ersattes med Dana 300. Hög- och
lågväxel kopplas in och ur med en separat golvspak.
Från 1974 års modell och fram till 1977 fanns också en
kedjedriven fördelningslåda med enbart högläge för
fyrhjulsdrift. Den tillverkades av IH och inkopplingen
sker med hjälp av ett skjutreglage på instrumentbrädan
(IH:s beteckning TC-143). Många
fyrhjulsdrivna Scout II har automatiska frihjulsnav från
Warn (betecknade IH Lock-O-Matic). Dessa låser hjulen
automatiskt då fyrhjulsdriften läggs i och ger drivning
på framhjulen vid gaspådrag. Systemet ger ingen
motorbromsverkan på framhjulen i t.ex. nerförsbackar
såvida föraren inte låser naven manuellt utifrån. Ett vanligt
tillbehör är differentialbroms på bakaxeln (Trac-Loc
eller Power-Loc). Utväxlingarna på
bakaxeln var fram till 1975 följande: 3,31, 3,71 och
4,27:1. Från 1976 ändrades dessa till 3,07, 3,54 och
4,09:1. 1980 års modeller finns även med 2,72 och
3,73:1 (se vidare tabellen). Tabell över
motorer och utväxlingar Glasfiberdelar Sedan många år
tillbaka finns det möjlighet att ersätta rostiga
plåtdelar med motsvarande delar av glasfiber. Du kan
till och med att bygga en helt ny kaross av glasfiber.
Men kostnaden blir hög - i de flesta fall blir det
betydligt dyrare att använda glasfiberdelar än s.k.
ekonomidelar i plåt. Du bör också vara medveten om att
glasfiberdelarna inte håller exakt samma dimensioner som
plåtdetaljerna, varför det krävs en del modifieringar
innan bitarna passar. Glasfiber fungerar
inte som jordledare och alla elektriska komponenter
måste jordas med ram eller motor. Använd inte små
metallskruvar vid monteringen - sådana äter sig fort
igenom glasfibern och därför är det bättre att skruva
fast delarna med hjälp av bultar, brickor och muttrar.
Glasfibermaterialet är ofta betydligt tjockare än
motsvarande plåtdetaljer, vilket betyder att skruvar och
bultar måste vara längre än originalen. Följande
glasfiberkomponenter finns att köpa: Ekonomiplåt För reparation av
rostskador finns ett stort sortiment av s.k.
ekonomiplåt. Kvalitet och passform är som regel mycket
bra. Men kom ihåg att rostskyddsbehandla delarna noga
efter lagningen. Här följer en förteckning över de
viktigaste plåtdetaljerna (i utföranden som passar
såväl 100 som 118 tum-karosser). Kapell Plåttaket på
Traveltop-modellen kan tas av och ersättas med ett
kapell av galon på en ställning av lättmetall.
Kapellet är tillverkat av enkelt tyg och är oisolerat,
varför det inte kan jämföras med en riktig cabriolet
eller sufflett. åtminstone i högre hastigheter är ett
kapell av den här typen fladdrigt och bullrigt. Kapell
finns att köpa som tillbehör men till högt pris. Byte av
karossfästen De fyra fästena
mitt på karossen är de mest utsatta för rostangrepp.
Oavsett om du själv tillverkar nya fästen eller köper
färdiga bör du iaktta en viss försiktighet vid
monteringen, med tanke på att dörrarnas passform till
stor del beror på just de här fästena. Innan karossen
lyfts bör du sålunda lossa plastkåpan runt kylfläkten
(sitter med fyra skruvar) och hänga den över fläkten.
I annat fall finns det risk för att kåpan spricker vid
skruvhålen när något av karossfästena avlägsnas och
hela karossen vrider sig. Hissa sedan upp
karossen i framändan försiktigt med en domkraft. Går
det inte att skruva av muttrarna på de rostiga
karossfästena får du använda en kaptrissa. Rengör
hela området runt fästet eller fästena och kontrollera
passningen på de nya fästena genom att sänka karossen
över dem. Om den är okej kan du svetsa fast fästena
och använda hålen i gummimellanläggen för att markera
var de nya bulthålen ska borras. Skulle det visa
sig att någon av dörrarna inte vill stänga ordentligt,
beror det med all säkerhet på att karossen vridit sig
eller "satt sig" i samband med arbetet. För
att komma till rätta med problemet kan du använda shims
som extra mellanlägg vid fästena. Pröva dig fram tills
du ser att den aktuella dörren inte griper längre. Vanliga småfel Instrument Om
hastighetsmätaren slår fram och tillbaka beror det på
att vajern är sliten. Byt till ny. Klocka Klockan har i de
flesta fall slutat fungera och är svår att reparera. En
metod att återställa funktionen kan vara att montera in
ett litet batteridrivet urverk bakom urtavlan och
använda de visare som följer med detta. Klipp av dem
till passande längd. Tyvärr finns det inte plats för
lampa utan ytterligare ombyggnad. Ramsprickor En Scout II som
körts hårt i terräng uppvisar ibland sprickor i ramen
och/eller fjäderhänkena. Särskilt utsatt är
rampartiet bakom styrsnäckan. Om det finns sprickor där
kan området förstärkas med en 0,8-1 mm tjock plåtbit
sedan styrboxen tagits bort. Borra hål för de tre
bultarna och montera åter styrboxen med nya
universalbultar grad 8. Om framvagnen
upplevs som "orolig" kan det bero på att ramen
rör sig för mycket på grund av utmattning i
materialet. För att styva upp ramens framparti kan man
bulta eller svetsa fast en extra tvärbalk vid
styrsnäckan. Fjäderhänkena
fram bör svetsas om de uppvisar sprickor. För bättre
och stadigare gång bör alla befintliga gummibussningar
bytas ut mot bussningar av urethan. Sprickor i
sidofönsterramarna Sidofönstren med
sina ventilationsrutor har som regel tagit mycket stryk i
och med att Scout II inte har några dörramar. övre
delen av ramen runt ventilationsrutan och främre hörnet
på sidorutans ram uppvisar inte sällan sprickor som
gör hela installationen instabil. Hittills har vi inte
sett någon bra metod att laga sådana sprickor utan
hoppet står till att hitta skrotade dörrar med
fönsterramar utan sprickor. Svårhittade
delar Det finns
åtskilliga nytillverkade delar till Scout II, men många
komponenter kan bara erhållas begagnade. Här följer en
lista på de mest svårhittade delarna. Glöm inte
servicen! I likhet med andra
äldre konstruktioner kräver en Scout II regelbundet
underhåll. Läs manualen och smörj alla markerade
ställen med fettspruta. Oljebytena är också viktiga -
byt alla oljor vid större service (inklusive oljan i
överföringslådan).
1/9 1971
G469932
1/9 1972
G519978 - 522965
1973
CGD10001 - 41907
1974
DGD10001 - 41814
1975
EGD10001 - 32577
1976
FGD10001 - 46985
1977
GGD10001 - 49005
1978
HGD10001 - 46896
1979
JGD10001 - 54305
1980
KGD10001 - 24016
Motor
Transmission
Utväxling standard
Utväxling tillval
SCOUT II och TERRA
196 fyra
3-växlad manuell
3,73
-
4-växlad manuell WR
3,73
3,54
4-växlad manuell CR
3,54
3,73
198 sexa diesel
4-växlad manuell WR/CR
3,73
3,54
304 V-8
3-växlad manuell
3,31
3,54
4-växlad man. WR/CR
3,31
3,54
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54
345 V-8
3-växlad manuell
3,31
3,54
4-växlad manuell WR
3,31
3,54, 3,73
4-växlad manuell CR
2,72
3,54, 3,73
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54, 3,73
TRAVELER
198 sexa diesel
4-växlad manuell WR/CR
3,73
3,54
304 V-8
4-växlad manuell CR
3,31
3,54
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54
345 V-8
4-växlad manuell CR
2,72
3,54, 3,73
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54, 3,73
SCOUT SSII
196 fyra
3-växlad manuell
3,73
-
4-växlad manuell WR
3,73
3,54
4-växlad manuell CR
3,54
3,73
304 V-8
4-växlad manuell WR/CR
3,31
3,54
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54
345 V-8
4-växlad manuell WR
3,31
3,54
4-växlad manuell CR
2,72
3,54
3-växlad automat
2,72
3,31, 3,54
Om bränslemätaren aldrig visar full tank utan stannar
på 3/4 kan det ibland bero på dålig jordkontakt mellan
givare och mätare. Börja med att kontrollera
jordanslutningen vid givaren.
Om inte bara bränslemätaren utan också temperatur- och
oljetrycksmätaren visar för låga värden, ligger felet
i spänningsregulatorn som sitter bakom instrumenten.
Dess uppgift är att ge tillförlitliga instrumentutslag
även vid låg batterispänning. Regulatorn är mekanisk
och bör bytas ut om de här instrumenten visar fel.